Anders Larsson: VM-hälsningar och NIU-funderingar från Fribourg

Den här krönikan kommer med solvarma hälsningar från Fribourg, och VM-festen här. En liten stad med stora hockeytraditioner, med ett lag som sedan några veckor tillbaka också är regerande schweiziska mästare i hockey. Det efter segern i den dramatiska finalen mot Davos.

Mästarlaget Fribourg-Gotteron tränades av Roger Rönnberg och Rikard Franzén och i laget spelade fyra svenskar: Marcus Sörensen, Patrik Nemeth, Jacob de la Rose och Lucas Wallmark, som sköt segermålet i förlängningen i den sjunde och avgörande matchen.

Vilket drama det blev.

Nu hoppas vi på plats här i Fribourg att Tre Kronor, innan vi officiellt avslutar hockeysäsongen 2025/26, ska fortsätta på den inslagna svenska guld-vägen - på landslagsnivå kommer vi ju direkt ifrån VM-guld både för U18 herr och U20 herr.

Medan den aktiva hockeyn vilar några veckor innan försäsongsallvaret drar igång igen, jobbar vi i ledningen för Svenska Ishockeyförbundet vidare med det som vi hoppas ska kunna bygga svensk ishockey starkare. Just nu tittar vi bland annat på NIU-gymnasierna (Nationell Idrottsutbildning), som har visat sig vara ett riktigt lyckat grepp, och en fantastisk grund och skola för våra unga hockeytalanger. Allt i ett lyckat samarbete mellan ishockeyförbundet och huvudmännen, det vill säga skolorna.

Frågetecken kring RF:s roll

Tyvärr verkar det som om styrelsen i Riksidrottsförbundet (RF) inte riktigt förstår det. Det oroar mig. RF har inlett en ”kartläggning” av och ett ”utvecklingsarbete” kring vår verksamhet, något som de - och jag talar gärna klarspråk här - formellt sett inte har med att göra, och som de därmed ska hålla sig borta ifrån.

Vi klarar det mycket bra själva. Vi gör ett mycket bra jobb. Här är några fakta:

• Idag finns NIU i ishockey på 27 orter. Rena flickgymnasier finns på sex av de orterna. Från läsåret 2027/28 kommer det att finnas elitgymnasier för flickor på 13 orter.
• 90 procent av eleverna födda 2006 tog studentexamen eller fick studiebevis. Det är en hög siffra och ett vittnesbörd om en bra utbildning. Nationellt i Sverige, visar siffror från Skolverket, klarar 82.6 procent av eleverna på vanliga gymnasieskolor att ta studentexamen.
• Trots en alltså mycket bra NIU-verksamhet, nöjer vi oss inte. I fokus framöver finns bland annat antagningsprocessen, arbetet med implementering av nya studieplanen Gy25 och satsningen på vad vi kallar ”dubbla karriärer”. Idag är ishockeyn en idrott som arbetar målmedvetet med en satsning enligt den modellen: elitsatsningen på ishockey samt att ta studentexamen. Den samverkan som krävs med huvudmännen/skolorna för ett lyckat resultat är prioriterad. Ett exempel är att SIF tillsammans med huvudmännen har pedagoger med på åtta landslagsturneringar.

Dubbla karriärer – mer än bara hockey

Resultaten av det vi gör har ju varit tydliga för alla att se i år: guld för både Juniorkronorna och Småkronorna. Vi är en liten hockeynation, men vi är väldigt duktiga på att utveckla hockeyspelare. Vi gör många saker väldigt bra, och en av de sakerna är att vi på ett bra sätt förenar elitsatsning med studier. Det är en av byggstenarna i vår utveckling av elitspelare. Vi har sett det här under en lång tid bland killarna, och nu kommer det starkt också på tjejsidan.

Vi talar om ”dubbla karriärer” här: naturligtvis vill vi ha fram duktiga hockeyspelare, men vi har också ett ansvar för att ta fram duktiga människor. Alla som går på ett NIU-gymnasium blir ju inte stjärnor i SHL, SDHL, NHL eller PWHL, men det är viktigt att de blir bra människor. Och ett godkänt gymnasiebetyg öppnar många möjligheter för framtiden för de unga killarna och tjejerna.

Men också för dem som lyckas hela vägen som hockeyspelare, så kommer det en tid när karriären är över; även då är godkända gymnasiebetyg en väldigt bra grund att stå på.

Allvar bakom frågorna

Just för att det jobb vi bedriver är så bra och så framgångsrikt, så ställer vi oss frågande till RF:s inblandning nu. För ett par år sedan gjordes en genomsyn av verksamheten efter initiativ från politiskt håll. Då handlade mycket om dimensionering, det vill säga hur många elever och hur många skolor i just NIU-utbildningen som är bäst för oss som sysslar med lagidrotter, i första hand hockey, handboll och fotboll. Den utredningen lades ner, den kom ingenstans, så att när RF nu tagit upp det här igen, så är vi både frågande och oroliga: vilket är syftet? RF har en viktig roll när det handlar om Riksidrottsgymnasierna (RIG), men NIU sköter vi. Så vad betyder RF:s inblandning för vår verksamhet? Kommer den till exempel få konsekvenser för hur många som kan tas in i utbildningen?

Vi ställer oss väldigt frågande till allt kring detta. På samma sätt, antar jag, som hela Idrottssverige skulle ställa sig frågande till om hockeyns ordförandekonferens tog initiativ till ett arbete om Flygsportförbundets strategi för framtiden.

Visst, det går att skratta åt.

Men just nu är det allvar för oss.

Hockeyns styrelseledamot Lars Lisspers finns med i den referensgrupp RF skapat kring det RF kallar ”kartläggning” och ”utvecklingsarbete”. I förbundet har vi också NIU-ansvarige Mikael Rundgren som nav och senior expert. Vi kommer att följa det som händer i RF-gruppen mycket noga.