Viktig vecka för svensk damhockey

Ett av seminarierna som ägde rum var en utbildning, specifikt riktad mot kvinnliga hockeytränare.

– Målsättningen med utbildningen var att stötta och stärka kvinnliga tränare i deras roll som tränare, samt skapa ett nätverk för framtida utveckling, säger John Lind ansvarig för Tränar- och ledarutveckling på Svenska ishockeyförbundet.

– Historiskt har vi samlat folk verksamma inom flick- och damishockeyn i bredare forum. Vi såg emellertid ett behov av att styra det tydligt mot just tränarrollen och att ge deltagarna ett forum att gemensamt diskutera liknande utmaningar, fortsätter John Lind.

Tränarna som deltog fick själva vara med och arbeta fram innehållet i utbildningen, genom att påverka vilka ämnen som de ansåg viktiga för ökad kompetens. De ämnen som avhandlades var spelarutveckling, övningsdesign, menstruation och träning, playerload och hockeyfys, gruppdynamik och hållbarhet i tränarrollen.

– Medbestämmandet från tränarna gjorde att vi kunde landa nära de önskade behoven, med en bra mix av olika ämnen. Vi hade med ledande forskare inom fysiologi och psykologi från våra lärosäten och mer verksamhetsnära utbildare från USA Hockey och IIIHF på hockeydelarna. Den professionella kunskapen är så klart essentiell inom ishockeyn, men den interpersonella- och intrapersonella kunskapen är minst lika viktig och något som ofta glöms bort, säger John Lind.

Stadig ökning av kvinnliga tränare
Under utbildningen genomfördes även en workshop under ledning av Svenska ishockeyförbundets utvecklingschef Anders Wahlström.

– Vi ville ta tillfället i akt att samla in deltagarnas tankar om tränarrollen, vad som är viktigt för att de ska fortsätta sin tränargärning och inte minst; hur vi kan jobba med rekrytering och öka antalet kvinnliga tränare, säger Anders Wahlström.

Antalet kvinnliga tränare har ökat stadigt de senaste två åren, där numerärerna gått från 123 till 220.

– Ökningen är mycket glädjande även om det är mycket arbete kvar att göra. Där har vi på förbundet en nyckelroll. Dels genom den här typen av insatser där vi stärker de som redan är verksamma, dels genom rekryteringsinsatser. Fler kvinnliga tränare kommer göra svensk ishockey bättre på alla nivåer, avslutar John Lind.

Föreningsutvecklare möttes
Under två dagar samlades också föreningsutvecklarna för de regionala hockeykontoren. Träffen var givande och det gemensamma arbetet med att utveckla och stötta hockeyföreningarna ute i landet är i full gång.

Att bedriva föreningsutveckling är komplext, bland annat sett till att alla föreningar har olika förutsättningar. En stor del av arbetet handlar om hur och med vilka medel som fler föreningar ska påbörja eller stärka arbetet med den gemensamma utvecklingsmodellen, kallad hemmaplansmodellen.

– Det övergripande målet är att skapa goda och hållbara spelarutvecklingsmiljöer i välfungerade föreningar. Med den kompetens som finns hos våra föreningsutvecklare kommer föreningarna att få den hjälp och det stod som de behöver för att ta nästa steg i sin utveckling, säger Sofie Wallin, utvecklingsansvarig för föreningar på Svenska Ishockeyförbundet.

Uppstart av damjuniorserie i varje region
I samband med turneringen träffades alla regionerna och diskuterade bland annat damjuniorplattformen. På mötet stakades riktningen ut för att starta en damjuniorserie i varje region till säsongen 2023/2024. 

– Så otroligt roligt att vi tillsammans äntligen tar ansvaret och följer vår strategiska plan och skapar en spelplats där dessa unga tjejer i hela landet kan spela matcher mot jämnåriga under den viktiga utvecklingsperioden, säger Magnus Mårtensson, tillförordnad tävlingschef på Svenska Ishockeyförbundet.