Huvudsponsor Svenska Spel

Anders Larsson: Glädjande med seriestart men oro för elkrisen

Hösten är här, liksom hockeysäsongen. I helgen inleds också Hockeyettan, och då är samtliga toppserier i Sverige igång.
Välkomna till spelåret 2022-23.

Det är en speciell och väldigt skön känsla. Och som vanligt finns det saker att både glädjas åt och att fundera på.

Låt mig kort inleda den här krönikan med att berätta att för mig personligen känns det väldigt positivt att vi redan sett flera fall där hockeyns disciplinorgan straffat det otyg som är filmningar. Jag gläds åt det; filmningar hör inte hemma i vår sport. Att få bort filmningarna har funnits på agendan länge och därför känns det så bra att det tas krafttag mot dem: jag vet att när vi kraftsamlar kring något i svensk hockey, så ger det resultat.

Hockeyn kom ur coronakrisen med vind i fanorna: vi kan konstatera att antalet flickor och pojkar i alla åldersgrupper på ungdomssidan nu är fler än före pandemin. Vi kan också konstatera att alla klubbar i våra fyra nationella ligor klarade licensnämndernas prövning av ekonomisk stabilitet.

Jag lyfter på hatt…hjälmen för alla de ledare och funktionärer på olika nivåer i svensk ishockey som arbetade och slet för att vi skulle komma helskinnade ur pandemiåren. Jag har sagt det förut och jag säger det gärna igen, hur många gånger som helst: ni gjorde ett jättejobb och svensk hockey är skyldiga alla ett stort tack.

Tyvärr står vi nu inför de nya prövningar som stavas inflation och skenande elpriser. Problem som kan uppfattas som abstrakta, men som de facto är ett akut hot mot vår sport.

Vi har redan sett exempel på det, och jag befarar tyvärr att vi kan få se fler: Eskilstuna kommun meddelade nyligen att på grund av de höga elpriserna kommer isen i C-hallen i isstadion inte att spolas upp. Det drabbar naturligtvis i första hand de unga killar och tjejer som sökt sig till vår sport.

Svensk ishockey, och svensk idrott överhuvudtaget, är till för alla som vill vara med. Grunden för det är ett ideellt ledarskap, föräldrar som ställer upp i vått och torrt samt anläggningar där hyror och avgifter hålls nere så att alla har råd att utöva den idrott man fastnat för. Den energikris vi möter nu riskerar den modellen; fel hanterad kan den leda till högre medlems- och deltagaravgifter för barn och ungdomar.

Det är något vi till varje pris måste förhindra.

Det finns anledning till oro: i början av oktober publicerade SVT en undersökning med landets kommuner. Den visade att

  • 42 procent av kommunerna ser det ekonomiska läget som illa eller mycket illa inför vintern
  • 10 procent av kommunerna hyser stor oro att inte kunna hålla idrottshallar, ishallar och simbassänger öppna.

Vi har 367 ishallar i Sverige. Nära 80 procent av dem ligger i el-priszonerna 3 och 4 (i de mellersta och södra delarna av landet). De kommer att påverkas hårt av höjda elpriser. Det innebär inte att de norra delarna av landet klarar sig utan problem: de ökade energipriserna påverkar också resekostnaderna, och i norra Sverige där avstånden är långa ger energikrisen stora problem där.

Slår krisprofetiorna in kommer detta att drabba barn- och ungdomsidrotten hårt. Nu krävs det mod av inte minst kommunala politiker; mod att inse att om kommunen inte spolar upp en ishall eller stänger en anläggning så kommer det stå oss dyrt i framtiden. Många studier och undersökningar bevisar att en investerad krona i barn- och ungdomsidrotten ger tio tillbaka sett över tid.

Jag förutsätter att den regering som tillträder inom kort har ett ”energipaket” högt på agendan: det borde vara ett självklart kapitel i regeringsförklaringen. Vi hör röster inom idrotten som vill ha ett särskilt ”idrottspaket” kopplat till energikrisen. Det tror jag inte på. Tvärtom, vi behöver jobba för och säkerställa att idrotten finns med i ett energipaket för hela samhället. Dels ett nationellt stöd men också ett stöd till kommunerna som i stor utsträckning äger och driver idrottens och ishockeyns olika anläggningar. Det är viktigt också att föreningar som själva äger eller driver en anläggning inte glöms bort när politikerna försöker att snabbt hitta lösningar för företag, kommuner och privatpersoner.

Samtidigt är det viktigt att också vi drar vårt strå till stacken. Just nu jobbar förbundets anläggningskommitté med att ta fram åtgärder som snabbt kan sänka kostnaderna för klubbarna. Det handlar om ”mindre saker” som kortare tid i duscharna eller en temperatursänkning på någon grad i ishallen, men också om klimatsmarta lösningar i syfte att minska energiåtgången. Något som visar sig mer lönsamt än väntat. Genom vår anläggningskommitté och ansvariga tjänstemän kan förbundet dela goda exempel och samordna frågorna nationellt.

Vi i svensk hockey klarade att hålla ihop och att med gemensamma krafter ta oss igenom pandemin. Jag är övertygad om att vi tar oss igenom även denna stora utmaning. När vi gör något tillsammans i svensk hockey, då klarar vi allt.

Stefan Ladhe 22-10-04