Nationella principer

Ta del av varje princip längre ned på sidan.

På förbundsmötet 2019 beslutades att ta fram Nationella principer för att optimera spelarutbildningen. Syftet med dessa principer är att möjliggöra för att ”så många som möjligt ska vilja fortsätta spela ishockey så länge som möjligt – och för de som har den ambitionen, ges chansen att bli så bra som möjligt".

I direktivet till uppdraget som klubbades av Förbundsstyrelsen 20191022 står följande när det gäller uppdragets genomförande: Färdigställa arbetet kring anpassade spelformer och säkra att vi utifrån det arbetet tar fram ett nationellt regelverk och tävlingsbestämmelser för hur ishockey ska spelas i yngre åldrar för att främja spelarnas glädje, lärande och utveckling. Samt att vi tar fram nationella principer för hur spelarutbildningen ser ut åren innan gymnasieskolan och att detta inkluderar förberedelser och genomförande av distriktslagsverksamheten. Under processens gång har det även blivit uppenbart att även andras, så kallade privata aktörers, verksamhet har en påverkan på föreningars arbete med spelautbildning.

Syftet med de nationella principerna handlar om att vi inom svensk ishockey som helhet ska bli ännu bättre. Vi vill skapa utvecklande miljöer som är ännu bättre, schysstare och roligare för våra barn och ungdomar vilket i nästa steg kommer ge oss både fler och bättre hockeyspelare.

De nationella principerna är tänkta att fungera som rekommendationer och en guide för alla föreningar när verksamhet ska planeras och beslut ska tas, allt för att skapa en bra grogrund för barns kärlek till hockeyn ur ett kortsiktigt perspektiv, och på så sätt få fler att fortsätta så pass länge att vi utbildar och utvecklar ännu skickligare spelare på lång sikt.

Sverige är ett ledande land inom utbildning och utveckling av ishockeyspelare, men vi vill fortsätta utvecklas och bli ännu bättre. Precis som ett lags spelsystem finjusteras från säsong till säsong, är det också viktigt att hela tiden fortsätta utveckla vårt arbete med spelarutveckling på barn- och ungdomsnivå.

Genom att hela hockeysverige gör gemensam sak och anammar de nationella principerna så kommer vi att bli bättre. Ett föregångsland inom ishockeyn genom att behålla fler spelare högre upp i åldrarna, och dessutom ge ännu fler en riktigt bra ishockeyutbildning under barn- och ungdomsåren.

En princip är i detta sammanhang att se på som något någon eftersträvar att följa. Det är alltså inte en lag eller en regel, utan helt enkelt en princip att ha med sig in i beslutfattande och vägval för individer, IF, SDF och SIF. Principerna grundar sig på den bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet vi har just nu i syfte att möjliggöra för så många som möjligt att fortsätta spela ishockey så länge som möjligt – och för de som har den ambitionen, ges chansen att bli så bra som möjligt.

En nationell princip innebär i detta sammanhang att varje princip ska vara applicerbar och eftersträvansvärd i hela landet. Det innebär att det inte går att bli för detaljerad, utan lokala och regionala tolkningar behöver kunna göras utifrån den objektiva verklighet som råder.

Att optimera något innebär att finna den bästa, ”optimala”, lösningen på ett problem eller utmaning utifrån de förutsättningar som finns

Ladda ned pdf

Tryck på rubrikerna nedan för mer text

Matchspel

När vi anpassar ytor och spelregler efter barnens mognad skapar vi en situation som är mer lik "riktig hockey" än när vi låter dem spela på fullstor plan. Egentligen kan vi säga att vi låter barnen spela hockey med deras bästa för ögonen, sett till både glädje, lärande och utveckling.

Läs mer i Nationella principer 1-3

Träning

Vi vet att lärande måste få ta tid och att läroprocessen ser olika ut för olika individer, så ha inte för bråttom med att gå in och korrigera och instruera kring det spelaren gör på träning, lärandet måste ta tid.

Uppmuntra och förstärk ansträngningen och inte bara resultatet. Ge positiv förstärkning på önskvärda beteenden. Då kommer barnen att vilja göra mer av det samtidigt som de får en ökad känsla av kompetens därmed bättre motivation.

Läs mer i Nationella principer 4-6

Övergångar

Vi, såväl förbund som föreningar, är en del av samma ekosystem inom barn- ungdomsishockeyn. Vi tillsammans måste agera så att varje enskild spelare ges möjligheten att fortsätta spela ishockey, inte bara de som för tillfället kommit längst i sin utveckling. Det måste vi förstå och agera sunt utifrån. Det innebär till exempel att den förståelsen bör finnas med i beslut kring övergångsregler inom respektive SDF. En risk när inte förståelsen för tanken med ekosystem finns med i besluten är att några få föreningar "plockar" de för stunden bästa spelarna inom en årskull. Detta får ofta till konsekvens att det blir för få spelare kvar i de lag som brandskattas och de spelare som petas i de värvade laget slutar. Vi vet också att spelare som petas sällan går vidare till annan förening. Samtidigt är det viktigt att se till det enskilda barnets bästa vid hanteringen av övergångsärenden, det gemensamma målet ska vara att spelaren ges möjligheten att fortsatt spela ishockey.

Läs mer i Nationella principer 7-9

Selektering/ toppning

Att välja ut de för stunden bästa spelarna vid ett visst tillfälle är en del av ishockeyns kärnlogik. Det kommer vi alltid att göra. Däremot finns det ingen anledning att göra detta i för unga åldrar. Det första steget in i den elitförberedande verksamheten sker när spelarna är U15-spelare, dvs inför TV-pucken och NIU-intag. Innan dess är det bättre att fokusera på att utveckla miljön där spelarna utvecklas. En vanlig föreställning är att de spelare i sin årskull som för stunden är bäst ska spela med en äldre ålderskull. Det behöver inte vara de bästa för den enskilde spelarens utveckling, då handlar det om att hen även i den äldre ålderskullen ligger i framkant i jämförelse med de andra.

Läs mer i Nationella principer 10-12

Distriktslagsverksamhet/ Distriktens spelarutbildningsverksam

Turneringen TV-pucken är för svensk ishockey viktig ur många perspektiv. Den är starten på Svenska Ishockeyförbundets talangutvecklingsprogram och att få representera sitt distrikt blir för många spelare ett minne för livet. Vi ska dock komma ihåg att den endast är en turnering över ett fåtal dagar i en spelares karriär och att det är de spelare som kommit längst i sin utveckling vid 15-års ålder när turneringen ska spelas som blir uttagna. Vi vet att vi har en genomsnittlig fördelning på pojksidan på ca 70% av spelarna födda första halvåret och 30% födda andra halvåret. Det beror på att ett antal spelare, som sannolikt har stpr potential, ännu inte hunnit komma så pass långt i sin utveckling att de tar en plats. Det säger väldigt lite om deras framtida potential och utvecklingskurva. Därför är det viktigt att vi säkrar upp att inte TV-pucken stänger dörrar till en ishockeykarriär på elitnivå för de spelare som inte kommer med. Av den anledningen är det viktigt att vi skiljer på syftet med själva TV-puckturneringen och den distriktsverksamhet som sker innan och efter själva turneringen.

Läs mer i Nationella principer 13-15

Privata aktörers verksamheter

Antalet privatägda aktörer som bedriver ishockeyverksamhet i någon form har ökat de senaste åren. Vi vet att många föreningar upplever att den verksamheten, beroende på när, var och hur den bedrivs, kan både komplettera (när den följer våra principer) som komplicera såväl föreningars verksamhet som en spelares utbildning och utveckling.

Läs mer i Nationella principer 16-18