Homogena flickgrupper – vägen till ökat antal spelare
För en tid sedan passerades milstolpen 10 000 registrerade flickor och tjejer som spelar ishockey i Sverige. Nu fortsätter resan mot att få ännu fler att fastna för sporten.
– Jag tror att om några år kommer lika många som testar fotboll, basket och handboll, även att testa ishockey och många fler kommer att fastna. Vi känner att det är värsta girl-powern med ishockey, säger Agneta Vitalisson från Göta/Traneberg.
I Svensk Ishockeys gemensamma strategi fram till 2030 är ett av målen att uppnå 100 000 aktiva spelare och domare. En viktig del i att uppnå det målet är att fortsätta den positiva utvecklingen på flick- och damsidan.
En 43-procentig ökning av antalet spelare sedan 2021 är ett faktum, men jobbet fortgår med full kraft. Under formulering ”Fler – Bättre – Bäst” har Svenska Ishockeyförbundet identifierat de tre fokusområden som är bärande för strategin.
Under rubriken Fler, som handlar om att öka antalet spelare över hela landet, är målet att det vid år 2030 ska finnas homogena flickserier i varje distrikt. De strategiskt viktiga punkterna är att alla föreningar har rena flickgrupper i hockeyskolan, att ha en aktiv andravågsrekrytering av flickor till ishockeyn (9 år och uppåt), att säkra övergången från spel 3-3 till spel 5-5 genom flexibla lösningar och att det finns fler kvinnor som förebilder, tränare, ledare och domare.
– Inom de föreningar som erbjuder rena flickgrupper inom ramen för Tre Kronors Hockeyskola, ser vi att tröskeln har blivit lägre. En annan åtgärd som har möjliggjort ökat antal spelare är att fler föreningar jobbar aktivt med att låna ut utrustningar samt erbjuder hockeyskolan till låga avgifter, säger Sara Ridderlund, verksamhetsutvecklare på Svenska Ishockeyförbundet.
Målet under fokusområdet Bättre handlar om att erbjuda juniorserieplattformar med bra matchmiljö i alla regioner. Ett första inledande steg sjösattes inför årets säsong, med damjuniorserier för de äldsta juniorerna i samtliga, fyra regioner.
Fokusområdet Bäst handlar om att öka den internationella konkurrenskraften, med delmålet att Damkronorna till 2026 ska vara med och konkurrera om mästerskapsmedaljer.
– Vi ligger långt fram om man kollar på de mål som sattes upp i samband med att strategiarbetet initierades 2021, men vi har fortfarande en resa kvar att göra. Det är glädjande att se att flick- och damfrågan hamnar allt högre upp på fler klubbars prioriteringslista och jag ser fram emot att vi tillsammans ska fortsätta den spännande resan under de kommande åren, avslutar Sara Ridderlund på Svenska Ishockeyförbundet.
LÄS MER: Svensk ishockeys gemensamma satsning på dam- och flickishockey
