Ragnar "Ragge" Bäckström
Invald i HHoF: 2012-05-17
Kategori: Ishockeydomare
Domare, invald som nummer: 23 i HHoF
Född: i Stockholm den 8 juni 1889
Död: i Stockholm den 11 februari 1977
Motivering:
Ragnar "Ragge" Bäckström var en av våra mest framstående domare i de tre stora bollsporterna under 20- och 30-talet. Konstigt nog är han bortglömd i ishockeykretsar trots att han rankades som vår främste nationelle rättskipare under denna period och dömde hela elva SM-finaler.
På den tiden spelades SM i cup-form och finalen avgjordes i en enda match varför hedersuppdraget att döma en sådan tillställning alltid tilldelades de mest betrodda domarna.
Tvådomar-systemet infördes inte heller förrän på 40-talet – så ansvaret för att det gick rätt till på isen låg hos en enda person.
Det var också ytterst ovanligt att en domare skickades utomlands för att medverka i de stora internationella turneringarna – sådant hade inte förbunden råd med – varför rättskiparna i princip bara var verksamma inom det egna landets gränser.
Domarkarriär:
Bäckström började döma i fotboll och bandy 1920 men blev också snabbt involverad i den tidiga svenska ishockeyn.
Han deltog i den allra första domarkursen som arrangerades av den Svenska Ishockeykommittén i januari 1922. Utbildningen hölls i Svenska Fotbollförbundets lokaler på Skeppsbron 16.
Den 25 januari samma år återfanns Bäckström som måldomare i matchen mellan IK Göta och Hammarby – och den 2 februari fick han förtroendet att vara huvuddomare mellan IFK Stockholm och Linnea.
Raoul Le Mat dömde själv den första SM-finalen 1922 – men därefter tog Bäckström vid och dömde elva av de 17 finaler som spelades till och med 1940 (1939 blev SM-turneringen inställd).
1926 blev Bäckström som en av de första i Sverige godkänd som internationell domare av LIHG (sedermera IIHF)
Bäckström slutade sin framgångsrika karriär 1940 – men har trots sina meriter inte blivit tilldelad Stora Grabbars domarmärke i ishockey – sannolikt därför att den utmärkelsen "kräver" medverkan i ett antal VM/EM eller OS för att uppnå tillräckligt antal poäng.
Ragnar Bäckströms insatser har i likhet med många andra pionjärers helt enkelt blivit bortglömda…
Nationella domarmeriter:
Dömt elva SM-finaler: 1923, 1924, 1925, 1926, 1929, 1931, 1933, 1934, 1935, 1936, 1940.
Dessutom ett stort antal matcher i högsta serien och flera landskamper på hemmaplan.
Nationella utmärkelser:
Svenska Ishockeyförbundets medalj i brons "för nitiskt och intresserat arbete för ishockeysporten" 1927
Förbundsdomare i ishockey med Domarmärke nummer 1 – utsedd 1957
Hedersledamot i Stockholms Domareklubb
Innehade Svenska Bandyförbundets, Fotbollförbundets, Ishockeyförbundets, Stockholms Bandyförbunds, Stockholms Fotbollförbunds, Stockholms Ishockeyförbunds Domarediplom och Förtjänstdiplom.
Svenska Fotbollförbundets Guldnål 1942
Spelarkarriär:
Bäckström började spela fotboll i AIK 1904 och tillhörde A-laget som vänsterback till 1911. Han representerade därefter B- och E-laget fram till 1921-22, i vilka många A-lagsspelare från förkrigsåren spelade. Han var även "motionsspelare" i bandy för AIK.
Har representerat följande klubbar: AIK (fotboll och bandy)
Övriga meriter:
Dömt ca 2000 bandymatcher – varav två SM-finaler och 75 matcher i högsta serien.
Bäckström dömde åtta landskamper i fotboll samt ett stort antal matcher i Allsvenskan 1926-39.
Research Carl Gidén Patrick Houda